Tårar

Lögnen kväver tilliten. Förpestar samvaron. Förstör samtalen.

En morgonfilosofiering.
Tillit.
Ärlighet.
Sanning.
Lögn.
Falskhet.
Vit lögn. Svart lögn. Oskyldig lögn. Täckande lögn. Skyddande lögn.
Hatat barn har många namn.
Ärlighet är inget man får. Lögnfritt liv är ingen garanti.
Det är snarare en utopi.
En människa kan tydligen inte vara ärlig i allt.
Ärlig.
Måste ljuga om något någon gång.

”Därför att… ”
”För att…”
”Eftersom…”
”A men du hade ju ändå inte trott på mig”…
”Ville ju inte såra dig”

Anledningarna till varför man ljuger kan vara många.

Men i slutändan, det enda som sker är att du sårar och förstör.
Tillit.
Hur ska jag kunna lita på dig när jag inte vet om det du säger är sant?
Det finns ingen ursäkt för en lögn.
Ej heller giltig förklaring.

Ska det vara så svårt att vara sann både mot sig själv och sin omgivning?
Ska det vara så svårt att prata från hjärtat?
Ska det vara så svårt att berätta sanningen?

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0