varför blev det så här?

VARFÖR??? det är frågan jag ställer mej hela tiden..IDAG känns det fruktansvärt,värre än det har känts fakstiskt:(
jag lämna ollie på dagis imorse och strax efter jag kom hem så kom advokaten för att prata om brottet och vad som nu kommer att hända fram till rättegången osv.fallet är redan färdigt för åtal så nu skulle advokaten prata med åklagaren så fallet kommer till rättegång så fort som möjligt:(
socialen ringde oxå och fråga mej hur det gick med  allt och hur jag och barnen mår..vad ska jag säga,kan ju inte säga att man mår direkt bra;(
barnen tar det väl helt oki,visst oliver var helt otröstlig igår och skrek och sakna sin pappa,och han bara ville att pappa skulle komma hem.
varför i helvete skulle det bli så här??? VARFÖR?????
jag känner mej helt tom och maktlös,vet inte vad jag ska göra snart.
jag vet en sak och det är att jag måste bygga upp ett liv med bara barnen nu,och att stefan får bygga upp sitt liv.
jag ÄLSKAR fortfarande stefan,och det är det som gör sååååå ont.
vi pratar i telefon varje dag och han är så ångerfull och han säger att han minns inte ett dugg från denna helg..och han bara gråter och förstår att han har förstört mitt/våra liv och att han har förstört sitt liv oxå genom att gjort detta och på så sätt även förlorat oss och sina barn.
jag kommer alltid att finnas i hans liv,men inte under samma tak.och inte som GIFTA...:(:(
just nu vill jag bara fokusera på barnen.
advokaten och socialen sa åt mej att hjälpa/stötta stefan i bostads sökandet så att han får tag på en lgh så fort som möjligt för att jag ska slippa att ev att han måste bo här under skilsmässo processen och tills han hittar en egen lgh..
det vill ju inte jag med tanke på dom känslomässiga bitarna:(
jag vet att stefan i nyktert tillstånd inte gör en fluga förnär,men jag kan inte lita på stefan längre och jag vill INTE att han ska behöva bo här under tiden.men som soc/advokaten sa,"du har ingen laglig rätt att slänga ut han på gatan"
pga att vi är gifta och ja jag vet det oxå,men vad ska jag göra??
jag kan och vill inte att stefan ska vara här under denna jobbiga tid,det är jobbigt som det är.
har sagt att självklart kan stefan komma över nån timme och leka med barnen och vi måste ju lixom sätta oss ner vi 2 och bara prata ut och komma överens om hur vi ska fördela sakerna osv.vi är ju för fan vuxna och måste ju kommunicera och göra det bästa för våra barn för i helvete..
alltså jag VILL och KAN inte förlora stefan,jag älskar han för mycket för det,kan låta jävligt dumt för er,pga av vad han har gjort mot mej jag vet.men jag kan ej rå för vad mina känslor säger,det går inte.
han får ha en egen lgh och jag bor här med barnen och sen får han träffa barnen och sen så har hans andra barn oxå ett hem hos pappa,sen får man se om man kanske kan hitta varandra igen och vara särbos :S
just nu vet jag ingen ting,jo en sak,jag måste tänka på barnen i dags läget.
och det enda jag vet som är säkert är,att jag kan INTE leva med stefan..oavsett hur mycket jag än vill att det ska funka ivårt äktenskap så måste jag inse att det går inte;(
jag måset må bra,för att barnen ska må bra och vara trygga/lyckliga.
det får bli skit jobbigt nu ett tag framöver tills stefan får en egen lgh,ska ringa och höra efter på onsdag och se om man kan hitta nån bra lösning för honom.
för får han bara en egen lgh så kan man försöka fixa allt det praktsika så mycket fortare och även få den hans saker och så även hans vardag börjar bli lite mer normalt,och att han då kan få träffa barnen osv.
för det är det jag vill att han ska kunna ha barnen varannan helg eller nåt utan att jag ska behöva vara orolig.
USH OCH FY FAN...
VARFÖR???
dom få som vet vad som har hänt säger att jag är såå stark och en sån klyftig kvinna.att jag kommer att klara av detta galant och att mina barn har den bästa mamman dom kan få just i detta läge.
just nu känns jag inte som en perfekt mamma:( jag är irriterad,trött,äter dåligt sover skit dåligt:(:(
jag ser till så barnens vardag funkar och att dom får mat i magen osv,men sen så blir resten åtsidosatt lite just nu.
men allt blir väl bättre så småningom när man får perspektiv på det hela..
hoppas jag iallafall.;)
jag kan och jag älskar dej stefan :love:
jag kan glömma mycket stefan
men jag kan INTE förlåta:( inte denna gång.
vad du har gjort mot mej det kan jag ta och även förlåta.
men det du har gjort inför barnen,det kan jag och kommer aldrig att förlåta:(

Kommentarer
Postat av: Erika

Du vet att du och barnen ALLTID är välkommna hit. Jag tycker att du ska åka bort med barnen ett tag. Hit om du vill. Men jag tror att du skulle behöva komma hemifrån e stund och bara få vara. Vila upp dig osv. Du är en helt underbar mamma och en helt underbar vän! Men du måste också få bara vara. Ta det lungt och slippa alla måsten ibland. Älskar dig/er så oerhört mycket! De Stefan har gjort är fel på alla tänkbara sätt men jag tycker inte mindre om honom för det och finns här för honom med. Dock mer för dig och barnen tyvärr så är det så. Eller ja tyvärr och tyvärr de är ju positivt att det är så. Ni står mig närmare om hjärtat än någon annan av mina vänner och så kommer det alltid att vara. Älskar dig gumman. Av hela mitt hjärta!

2011-04-05 @ 12:19:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0