till min man och till mina vänner:(
DENNA DIKT SKREV JAG FÖR MÅNGA ÅR SEDAN TILL EN VÄN SOM JAG HADE EN SÄRSKILD KONTAKT MED....HAN DOG TUVÄRR FÖR NÅGRA ÅR SEDAN....OCH JAG TILLÄGNAR DEN TILL HONOM PLUS MINA ANDRA VÄNNER SOM SITTER I SKITEN ELLER SOM HAR BLIVIT FRIA FRÅN DROGER/ALKOHOLEN.....TILL MIN MAN STEFAN TEX....SNART 1 ÅR HELT DROG/NYKTER.....
Du kan säga att du älskar mej i nästa sekund att du hatar mej..jag vet att tjacket rinner i dej,det pulserar runt i dina slitna ådror.din bick säger hjälp,men din kropp säger mer..
jag vill lämna dej,men jag orkar inte,inte nu..
mitt hjärta älskard dej,du tar en "sil" för att dämpa ångesten,smärtan och rädslan,jag vill inte se på,vill inte se dej hög..
ditt liv är en kamp,kommer du någonsin bli fri??kroppen vill ha mer,själen vill bli fri...
jag kan inte lämmna dej nu,inte nu..hopet finns hos dej om ett liv utan tjacket i dina ådror men d har inte styrkan själv att sluta,tjacket har tagit över,när ska din mardröm sluta??vill ej se dej död,vill ha dej hos mej ,presis som du är.jag kan inte lämna dej ,inte nu...
det fins dom som dömerd ej för att vara ond.det gör dej lessen..
har människor rätt att döma dej när dom inte känner dej??
du tar en "sil" till,jag blundar för att slippa se på,vill ej se dej just nu,senare kanske,bara inte jut nu..jag kan inte lämna dej,inte nu..dina rödsprängda ögon säger förlåt med en tår..du kramar mej hårt och gråter...varför du vill bli fri,men du orkar inte..jag orkar inte se på,men jag kan nte lämna dej,inte nu..
gud dömer inte dej för att du är missbrukare,varför dömer andra dej för att vara ond??
tjacket pulserar i din kropp..jag behöver dej,du behöver tjacket för att orka leva,du behöver min kälek för att orka tro på livet..
jag kan inte lämna dej,inte nu..dina tårar gör så ont inom mej att se..
kan inte lämna dej..inte nu.....inte nu
Ja ni som känner mej och min man vet vad den här dikten eller versen handlar om......
nu kommer
; EN RUMPNISSES KLAGAN......
liten och lortig det är jag.
och jämmerligt ensam får jag gå.
borta är mor min och far min och bror min.
hur i hunsinge skall jag klara mej då??
vilsen och lessen här långt bort i skogen..
skit mellan tårna och fuller med lus.
inget att äta,det kurrar i magen..
eländigt värre,ja,jag säger då det..räder för björnen som går här och lufsar..
rumpnissar äter han mest fyra om dan..
ingen som kommer,ingen som hjälper.
mamma var är du?
och hur skall det gå?
det är sånt jag går här och tänker på och allt känns så ensamt och sorgligt då
Du kan säga att du älskar mej i nästa sekund att du hatar mej..jag vet att tjacket rinner i dej,det pulserar runt i dina slitna ådror.din bick säger hjälp,men din kropp säger mer..
jag vill lämna dej,men jag orkar inte,inte nu..
mitt hjärta älskard dej,du tar en "sil" för att dämpa ångesten,smärtan och rädslan,jag vill inte se på,vill inte se dej hög..
ditt liv är en kamp,kommer du någonsin bli fri??kroppen vill ha mer,själen vill bli fri...
jag kan inte lämmna dej nu,inte nu..hopet finns hos dej om ett liv utan tjacket i dina ådror men d har inte styrkan själv att sluta,tjacket har tagit över,när ska din mardröm sluta??vill ej se dej död,vill ha dej hos mej ,presis som du är.jag kan inte lämna dej ,inte nu...
det fins dom som dömerd ej för att vara ond.det gör dej lessen..
har människor rätt att döma dej när dom inte känner dej??
du tar en "sil" till,jag blundar för att slippa se på,vill ej se dej just nu,senare kanske,bara inte jut nu..jag kan inte lämna dej,inte nu..dina rödsprängda ögon säger förlåt med en tår..du kramar mej hårt och gråter...varför du vill bli fri,men du orkar inte..jag orkar inte se på,men jag kan nte lämna dej,inte nu..
gud dömer inte dej för att du är missbrukare,varför dömer andra dej för att vara ond??
tjacket pulserar i din kropp..jag behöver dej,du behöver tjacket för att orka leva,du behöver min kälek för att orka tro på livet..
jag kan inte lämna dej,inte nu..dina tårar gör så ont inom mej att se..
kan inte lämna dej..inte nu.....inte nu
Ja ni som känner mej och min man vet vad den här dikten eller versen handlar om......
nu kommer
; EN RUMPNISSES KLAGAN......
liten och lortig det är jag.
och jämmerligt ensam får jag gå.
borta är mor min och far min och bror min.
hur i hunsinge skall jag klara mej då??
vilsen och lessen här långt bort i skogen..
skit mellan tårna och fuller med lus.
inget att äta,det kurrar i magen..
eländigt värre,ja,jag säger då det..räder för björnen som går här och lufsar..
rumpnissar äter han mest fyra om dan..
ingen som kommer,ingen som hjälper.
mamma var är du?
och hur skall det gå?
det är sånt jag går här och tänker på och allt känns så ensamt och sorgligt då
Kommentarer
Trackback
